unostiledivita

Blålinjen i Rom - kärlek.

Står på perrongen i Linköping och väntar på tåget. Vinden penetrerar varenda led i min kropp, högtalaren ropar ut en tiominuters försening på mitt tåg, jag svär tyst för mig själv och drar ner min luva djupare över ansiktet.

Då rullar ett pendeltåg in på stationen, det är helt nytt och ser ut mer som ett rymdskepp än ett tåg. Inne i tåget
sitter man bekvämt och det är rent och snyggt. Men sista vagnen bryter det annars så rena och hypermoderna intrycket. Den är bombad, nedklottrad, en whole car över hela vagnen. Min frusna kropp fylls av värme och jag ler för mig själv. Färgerna från sprayburkarna lyser upp den trista stationsmiljön och ger den liv. Graffitin utstrålar mänsklighet i all högteknologi. Människor med hjärta, känslor och passion. För att fortsätta att hålla värmen där jag står på perrongen börjar jag tänka på Italien och Rom.

Där finns två tunnelbanelinjer. Den blå är äldst, den är gammal och sliten och tågen är nedklottrade och omoderna. Tågen ser exakt ut som i en gammal 80-tals film från New York. Den gula linjen kom senare där är tågen rena och moderna och perrongerna fina och rena. Jag föredrar den blå linjen precis som jag föredrar att gå på Stadio Olimpico med löparbanor och skitiga stolar före hypermoderna Emirates, med bra sikt och tyg på stolarna.

Stadio Olimpico är blå linjen. Flaggorna i de båda curvorna ger arenan färg och liv på samma sätt som graffitin gör på blå linjen. Folk pratar högt, zigenare spelar musik, en mamma ger sitt barn en lavett och halva tåget har inte köpt någon biljett. Känslorna styr precis som på stadion, där det är sång, skrik och då och då delas det ut en käftsmäll.

Emirates är gula linjen där ingen vågar titta någon annan i ögonen, alla sitter på lagom avstånd från varandra med sitt årskort nära till hands ifall det skulle komma en kontrollant. Tågen är hela och rena och utifrån ser de ut som rymdskepp, precis som Emirates.

Ikväll är det Lazio Fiorentina klockan 18.00 på blå linjen. Jag tänkte åka med, dras med av färgerna, känslorna och passionen. Finns ingen bättre drog än Serie A för att hålla vinterdepressionen borta.

Leonardo till Inter. Efter mer än ett decennium i Milan. Efter att under sitt debut år som tränare ha hyllats av några av världens mest krävande supportrar då laget nådde en ynka tredjeplats i Serie A  så sticker han en kniv i ryggen på allihopa. Lojalitet är ett ord som inte längre existerar. Det kommer stå i historieböckerna att 2000-talet var århundradet då mänskligheten glömde bort vad lojalitet innebar. Det var århundradet ett handslag inte längre betydde något, en tjänst besvarades inte med en gentjänst och så fort någon hade chansen att tjäna en extra krona struntade man helt i vart den kom från, särade på benen och tog emot den.

Eller är bara Leonardo inte man nog att stå emot frugan Anna Billo som är en känd TV profil i Milano och uttalad Interista?

I vilket fall som helst så lider jag verkligen med alla milanisti som fått sina hjärtan krossade. Men inget ont som inte har något gott med sig. I och med detta vidriga och smaklösa svek av Leonardo både hoppas och tror jag att Milanoklubbarna slutar låna och byta spelare med varandra som fjortonåriga tjejer byter kläder. Att fansen bryter sin fredspakt och börjar härja lite. Att rivaliteten mellan klubbarna blir på riktigt som i huvudstaden, grannstaden Genua och nere på Sicilien och inte så plastig som allt annat är i Milano. Som världens elegantaste mittback sa:

”Såhär skulle dom aldrig kunna hålla på i Rom” / Alessandro Nesta

På tal om Nesta och klubbyten så förnekar fortfarande Nestas pappa att hans son ens är en Milanspelare.

”Min son är ingen Milanspelare. Han har bara spelat för Lazio” så pratar en romare.

Napoli och Genoa supportrar firar tillsammans efter avancemanget till Serie A.

När tidningarna skriver om oss supportrar är det oftast de negativa sidorna av supporterskapet som lyfts fram. Det skrivs om hat som leder till destruktiva handlingar som våld och hot. Däremot skrivs det sällan om hat och rivalitet som leder till kärlek.

I Italien har supportrar till olika lag något som heter ”gemellaggio” (tvillingskap) med varandra. Omständigheter i historien har gjort att dem har knutit starka vänskapsband som håller än idag. Här är tre av dem skönaste ”gemellaggiorna” i Italien.


Napoli och Genoa flaggor sida vid sida.

Genoa/Napoli

Vänskapen fansen emellan föddes i sista omgången av ligan 1982. Napoli var klara för Uefacupen och hade ingenting att spela för medan Genoa behövde en poäng för att hålla sig kvar. När det var en kvart kvar på matchen ledde Napoli med 2-1 samtidigt som Milan som var inblandade i bottenstriden med Genoa också ledde sin match. Då började Napoli publiken skrika på ett Genoamål. Genoa fick ett kvitteringsmål och Milan åkte ut, sen dess har Genoa och Napoli haft ”gemellaggio”.

Men det var inte sista gången de skulle ”enas” om ett oavgjort resultat för att hjälpa varandra. I sista omgången av Serie B 2007 möttes de igen denna gång i Genua. Ett oavgjort resultat skulle ge båda lagen en direktplats till Serie A, medan ett av lagen vid förlust skulle tvingas att kvala för att nå Serie A. Fanns inte ett enkelkryss den söndagen som var mer givet än detta och båda lagens fans stormade planen och firade tillsammans innan matchen var slut.

Genoa och Napoli har Italiens bästa supportrar och att de dessutom har en lång historia av ”gemellaggio” gör dem till världens vackraste fotbollspar.


För evegt stolta av vårt tvillingskap. Vi hyllar Curva Nord i Milano.

"Stora Lazio" från det sanna Milano

Inter/Lazio

Väskapen mellan fansen till dessa klubbar föddes inte på fotbollsarenan utan på gatan. På 70-talet var det väldigt stökigt politiskt i Italien och det var ofta kravaller och bråk mellan meningsmotståndare. Både Lazio och Inters supportrar  var klart högerinfluerade och hjälpte varandra på Roms och Milanos gator. Vänskapen mellan supportrarna lever i högsta grad än idag. När Inter spelade viktiga CL-matcher förra året kunde man se IRR banderollen i Interkurvan (IRR var Lazios ledande ultrasgrupp innan dem splittrades). Flera tusen Laziofans fanns också representerade i Interklacken i Copa Italia finalen som spelades i Rom mellan Inter och Roma. Laziofansen uppmanade även sitt eget lag att lägga sig mot Inter i slutet av ligan förra säsongen så att Inter inte skulle tappa ligaledningen till Roma.



Torino och Fiorentina supportrar visar sin vänskap under en match i Turin.

Torino/Fiorentina

Fiorentinafansen hatar Juventus. Dem snodde deras älsklingsspelare Roberto Baggio och dem har flera gånger retligt snuvat Fiorentina på ligatiteln. Torinofansen hatar Juventus då de är lokalkonkurrenter från Turin och dessutom har sprungit ifrån Torino som tidigare var det mest framgångsrika laget i staden. Laget dominerade italienskfotboll tiden efter andra världskriget och man vann fem ligatitlar i rad innan hela laget tragiskt omkom i en flygolycka 1949. Efter olyckan har ”Il grande Torino” aldrig blivit sig likt och är nu sedan länge frånsprungna av Juventus. Det gemensamma hatet mot Juventus och de likasinnade politiska värderingarna åt vänster har fött vänskapen mellan Torino och Fiorentina.