Hellre blå linjen än ett rymdskepp


Blålinjen i Rom - kärlek.

Står på perrongen i Linköping och väntar på tåget. Vinden penetrerar varenda led i min kropp, högtalaren ropar ut en tiominuters försening på mitt tåg, jag svär tyst för mig själv och drar ner min luva djupare över ansiktet.


Då rullar ett pendeltåg in på stationen, det är helt nytt och ser ut mer som ett rymdskepp än ett tåg. Inne i tåget
sitter man bekvämt och det är rent och snyggt. Men sista vagnen bryter det annars så rena och hypermoderna intrycket. Den är bombad, nedklottrad, en whole car över hela vagnen. Min frusna kropp fylls av värme och jag ler för mig själv. Färgerna från sprayburkarna lyser upp den trista stationsmiljön och ger den liv. Graffitin utstrålar mänsklighet i all högteknologi. Människor med hjärta, känslor och passion. För att fortsätta att hålla värmen där jag står på perrongen börjar jag tänka på Italien och Rom.


Där finns två tunnelbanelinjer. Den blå är äldst, den är gammal och sliten och tågen är nedklottrade och omoderna. Tågen ser exakt ut som i en gammal 80-tals film från New York. Den gula linjen kom senare där är tågen rena och moderna och perrongerna fina och rena. Jag föredrar den blå linjen precis som jag föredrar att gå på Stadio Olimpico med löparbanor och skitiga stolar före hypermoderna Emirates, med bra sikt och tyg på stolarna.


Stadio Olimpico är blå linjen. Flaggorna i de båda curvorna ger arenan färg och liv på samma sätt som graffitin gör på blå linjen. Folk pratar högt, zigenare spelar musik, en mamma ger sitt barn en lavett och halva tåget har inte köpt någon biljett. Känslorna styr precis som på stadion, där det är sång, skrik och då och då delas det ut en käftsmäll.


Emirates är gula linjen där ingen vågar titta någon annan i ögonen, alla sitter på lagom avstånd från varandra med sitt årskort nära till hands ifall det skulle komma en kontrollant. Tågen är hela och rena och utifrån ser de ut som rymdskepp, precis som Emirates.


Ikväll är det Lazio Fiorentina klockan 18.00 på blå linjen. Jag tänkte åka med, dras med av färgerna, känslorna och passionen. Finns ingen bättre drog än Serie A för att hålla vinterdepressionen borta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0